Vilken helg.. Och den är inte slut än känner jag.
Började hos Tobban på fredagen, vidare till Retaard, och sen på hemvägen blev jag överlistad av Tobban och hamnade på efterfest hemma hos honom. Eller ja, efterfest är väl att ta i, vi satte oss i soffan, varsitt glas i handen och innan jag vet ordet av så sov vi båda två halvsittandes. Vaknar av ett ryck lite senare, petade lite på honom och påpekade att han kanske skulle lägga sig i sängen istället. Ingen respons så jag lät han ligga kvar och vandrade hem.
Så kom det ett sms från honom på lördag kväll:
-skålar du?
-Nej men jag funderar på det, men jag är så fruktansvärt seg.
-Jag är också seg, ska vi hjälpa varandra?
-Visst jag ska bara klä på mig så kommer jag.
Sagt och gjort gick jag dit, möter en Tobban som ligger utslagen i soffan, klagar på svettningar, illamående och huvudvärk. Den där ölen han tvingade i sig såg allt annat än god ut just då. Jag lyckades ta tag i saken iaf och piggna till, men han gick inte att rädda. Så jag lämnade honom och gick till Rickard själv. Dålig idé! Mycket dålig idé! Varför gick jag inte hem och la mig?!
För där var du.. Och ingen kan ana hur ont jag fick i magen när jag såg dig där. Varför? Antagligen hade det känts annars också, men är man så alkoholpåverkad som jag var igår så blir känslorna än värre. Och jag kunde inte hantera dom. Det gick inte. Det slutar med att du följer med mig hem, så vi fick pratat. Du sa bestämt redan innan att du skulle gå hem sen. Jag såg till att det inte blev så. Varför? För jag behövde verkligen det sällskapet. Och det märktes att även du behövde det. Du gav mig svaren på frågorna jag ställde, men jag gillade dom inte. Av någon anledning ville jag bara inte godkänna dom. För det går inte ihop i mitt huvud. Det fungerar inte så som du säger. Det gör bara inte det. Du har gjort så många saker som visar på att det inte är så. Men du säger en helt annan sak.
Eller är det helt enkelt bara som så att jag vägrar inse läget? Letar jag svar som inte finns? Försöker jag bara få fram just dom svaren jag vill ha och inte nöjer mig med något annat? Om det är fallet, så var det ingen vits från första början med att ställa frågorna. My bad. It´s always my bad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar