Det är ungefär så man kan beskriva mig och mitt beteende nu. Det håller i sig att jag är snurrig i bollen, går in i saker, välter saker, tappar saker, glömmer bort saker (mer än vanligt). Kan ha med min taskiga sömn att göra. Jag hoppas det, men nu börjar jag kunna sova igen, det gillar jag!
Idag är det dag tre på Champixen! Så imorgon ska jag trappa upp dosen, från 0.5 mg/dag till 1 mg/dag! Spännande att se vad som börjar hända då. Sen dröjer det inte många dagar tills jag ska gå upp till två mg/dag och det är då allvaret börjar. Detta ger jag mig in i med skräckblandad förtjusning måste jag erkänna. Men även med en stor optimism, annars hade det varit kört i vilket fall som helst.
Det finns så mycket mer jag vill göra, så mycket mer jag vill säga. Men du gör det inte lätt för mig. Men för att ge dig ett bekymmer mindre är gå vidare det bästa jag kan göra. Men något i mig vill inte, jag klarar det inte riktigt än.. Vet inte vad det är du gjort mot mig, men jag skulle ljuga om jag förnekade att du lyckades sätta dina spår trots så kort tid..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar