Bättre sent än aldrig säger dom väl? Ja men det tror jag det! Har haft fullt upp hela helgen, så vad hände med helgens dricktips? Ja det kommer här helt enkelt.
Här är drinken som fyllde mitt glas i helgen:



Vanilly sky:

3 cl vaniljvodka
3 cl Sourz pineapple
1 cl Roses Limecordinal
Fyll resten av glaset med fruktsoda

Voilá! En smak av sommar!



Ja, otippat nog bestod fredagen av ett alkoholintag som hette duga. Tänkte att jag skulle ta ett par glas, för att fyra på morgonen komma hem och upptäcka att flaskan var slut. Men kul hade jag väl, och gott var det i alla fall! Men görs inte om på ett tag. Var ett totalt ras igår, gick och la mig vid nio och det var det bästa jag varit med om. Skulle egentligen varit in till Cheers, men det blev ändrat och det får jag höra nu! Dessa karlar! ;)

Känner fortfarande av sömnbristen efter äventyren så nu tror jag mycket bestämt att det är dags att krypa ner under täcket och läsa lite, innan det är dags för min dejt med John Blund <3

Vem är jag?

Ja, och hur går det nu med snusen? Tänk om folk kunde sluta ställa den frågan, är det ingen som förstår att suget är som värst när man tänker på det? Nämn snus och ja, mitt sug blir större än störst. Mediciner till trots. Lyckas tygla mitt humör med hjälp av dom, och abstinensbesvären är obetydliga jämfört med utan (tack gode Pfizer!!). Men så fort det pratas om snus, känner lukten av snus, eller fyller på snus i kylen på jobbet, ja då kommer suget. Är det inte dags att det ska börja släppa taget om mig snart? Jag är mycket medveten om att jag med all säkerhet kommer känna av det mer eller mindre hela livet, men när ska suget mildras? Nu är jag inne på dag nummer 40(!!!) utan någon form av nikotin. Och slutar det som det är tänkt så kommer det aldrig mer bli något nikotin. Slutar det däremot som jag önskar kommer jag få en sån karaktär att jag kan ta en luring när jag dricker utan konsekvenser ;) Men det är inte troligt.
Mitt största problem just nu är nog inte suget trots allt, utan det är nog snarare: "Vem är jag?" Jag har i så många år varit den som snusar, den som konstant har en påse liggandes under läppen. Hemma, borta, på jobbet, tillställningar, fester, vaken, sovandes, you name it- jag snusade. Saknar att leka med dosan, saknar den brännande känslan när man snusat för mycket under dagen. Saknar fumlandet efter den första snusen på morgonen innan man ens öppnat ögonen. Saknar att leka med den i munnen. Saknar den där snusen efter maten. Jag saknar det helt enkelt. Men nej, jag saknar inte att inse det halv tio på kvällen att jag inte har snus till morgonen så jag får åka till traden, den dosan blev genast på tok för dyr. Jag saknar inte att hela mitt liv styrdes av begäret. Jag saknar inte utgifterna. Så det är bara att tänka på nackdelarna och fortsätta kämpa! Tar man det bara en dag i taget så här i början så går det. En dag kommer jag veta vem jag är utan snusen. Men lite vilsen känner jag mig allt.

Våffeldagen igår. Skulle äta detta hemma hos Falken. Såg fram emot det och med tanke på hur noga jag blivit med vad jag stoppar i mig så såg jag till att vara extra nyttig under dagen, äta rätt mängd vid rätt tider, för att slippa dåligt samvete. Tog en tur till torp med Rickard och sen när vi väl kom till Falk så sitter dom och ölar?! Vilka busiga pojkar! Så jag gick hem till mig och stekte pannkakor. Antiklimax?! Utan tvekan. Men ack så gott det var!

Försöker hitta folk som kan, vill och vågar lämna samhället för en kväll. Kvävs här känns det som, jag har ingen lust att sitta och titta på samma folk och samma väggar hela tiden. Inget illa ment mot alla mina nära, men lite omväxling gör gott och hade behövts just nu känner jag. Vill in till Cheers, kanske en sväng till Mortens? Härifrån vill jag iallafall :)

Kärlek!

Usch vilka dystra, sura, bittra reaktioner man fick! Vad är det för fel på folk? Vad har alla andra att göra vem jag är och inte är tillsammans med? Herregud, när jag väl ror i land en kille som jag flörtat med till och från i nästan två år, ska dom inte bli glada då?
Förstår att dom som roar sig med att ragga på mig kanske tycker det är lite tråkigt ;) haha! Men nej, er andra är jag djupt besviken på! Bättring till nästa gång tycker jag, ni kan ju åtminstone försöka spela glädje! Vad är det för kompisar som tänker och säger- hur kan hon vara ihop med honom? Eller- hur lyckades han få henne? Nej, det gillar jag inte. Inte det minsta :)
Sen finns det folk som känner mig, och vet att jag inte skulle gå och träffa någon just nu, med tanke på allt som hänt. Att det kunde sätta sina spår så? Det var jag inte medveten om. Hade jag vetat det hade jag inte gett mig in på det från första början. Så nej, jag är varken redo eller har lust att ge mig in i något för tillfället. Jag håller mig passiv och väntar här borta istället. Har ingen aning om vad jag väntar på, men nån dag kanske jag får veta det. Man behöver inte planera hela livet. Det är rätt gott att ta det som det kommer, så länge det går åt rätt håll ;)
Ni kan andas ut gott folk och lugna er- jag är varken ihop med/ eller kär i Andreas Kvarnström. Fast det var kul så länge det varade :) Fortsätter den här charaden för dom som inte läser min blogg, för det var riktigt roligt!

Lekte amatörmekaniker igår, åtgärdade det som vi trodde var fel, men ack så fel vi hade. Det löste ju inte problemet alls. Men det var ett bra försök! Får sätta mig och gå igenom det sen vad det kan bero på. Eller måste jag det? Hur kinkiga är dom på besiktningen med att det inte lyser överallt på instrumentpanelen? Fast i och för sig, kan man få en "bra att veta" på att spolarvätskenivån är låg så kan dom nog klaga på det problemet med ja..
Vill verkligen inte veta av bilar längre, det är inte kul. Jag vill bara tuta och köra- underhåll? Vad är det?

Nej dags att ta sig till jobbet kanske, enda arbetsdagen denna veckan och jag är givetvis trött som få. Sov som ett barn dom få timmarna jag sov, men det räckte inte. Har för mycket sömn att ta igen. Men varför klaga, jag kan ju sova hela veckan! :)

Filosoferar

Först av allt vill jag tipsa om en hejdundrandes bra låt! Fick den länkat till mig häromdagen och har inte kunnat sluta lyssna på den. Problemet är bara att jag inte kan lägga upp videon på blogspot (dagens I-landsproblem, JAG VET!) så här kommer länken:

http://www.youtube.com/watch?v=VgFrAxy1oNI

Den kommer nog spelas en hel del i sommar, så grymt skön!

Ställer mig helt oförstående till folks av och på-förhållanden. Vad handlar det om egentligen? Jag förstår mycket väl att man ger det en andra chans, men en femte, sjätte, sjunde? Nej det övergår mitt förstånd. Anledningen till varför det tog slut finns ju ändå kvar, och den anledningen kommer inte försvinna. Och har man försökt mer än två gånger och det fortfarande inte fungerar, ja då kommer det helt enkelt inte att göra det heller. I så fall krävs det en enorm ändring på ena eller båda personerna. Och vem vill ändra på den man påstår sig älska? Var det inte alla dessa egenskaper och säregenheter man föll för från första början? Varför skulle man då vilja ändra på personen? Alla har nackdelar och minus, men så länge dom bra sakerna väger tyngre så får man ta det. Detta kan komma som en chock för en del, men den perfekta människan finns inte.
Handlar det om vana och vardag? Det har alltid varit så och det kommer fortsätta vara så? I så fall är det hög tid att bryta den vanan..
Handlar det om trygghet? Vem finner trygghet i att ha ett sånt förhållandet? Säga fel saker och i nästa sekund se sig själv bli utslängd.
Handlar det om folks syn utifrån och pratet därefter? Jag brydde mig alltför mycket en gång i tiden om vad folk sa, och vad dom trodde, så utåt försökte jag få det till att se ut som att jag hade det perfekta förhållandet. Behöver jag ens säga att det gick käpprätt åt helvete när bubblan sprack?
Handlar det om rädsla för att vara själv? Den känslan känner jag till, kände så själv en gång vid ett uppbrott. Men så påminde jag mig själv om varför det tog slut, och att det berodde på ett beteende som hade upprepats vid ett flertal tillfällen. Och hur nedtryckt och osäker jag än var, så visste jag innerst inne att jag var värd mer än så. Jag behövde inte ta den skiten. Först då insåg jag att nej, jag vill inte leva med honom. Sårad stolthet till trots, fann mig i situationen och helt plötsligt hade jag ett liv. Som jag inte haft på ett antal år. Och det var det bästa som kunde hända. Och jag har varit allt annat än själv och ensam den här tiden. Har dom bästa runt mig, trots att dom inte alltid gör som jag vill ;)
Klart att man saknar något ibland, det är väl inte mer än mänskligt? Men nej, man nöjer sig inte med det man kan få för det. Man ska satsa på det man vill ha, inget mindre. Och eftersom jag tydligen inte kan få det jag vill ha just nu, så klarar jag mig bättre utan. Jag är en mycket komplicerad människa, på ett skrämmande enkelt sätt.

Gårdagen var mysig! Impulsen tog mig till Camilla i Uddevalla där jag tjötade med henne och myste med hennes små. Hungern satte in, så vi tog oss in till stan och svullade hamburgare. Klockan blev sent och jag skulle bege mig hemåt, innan jag var för trött för att se vägen.. Så ringer telefonen och den vill köras dit, och den vill köras hit, den vill köras upp och den vill köras ner. Jahopp, bara att börja! Piggnade ändå till i bilen och hade inget bättre för mig. Men eftersom jag var hemma först på småtimmarna känner jag mig bakis just nu, kommer nog snart i form.

Om man ska dra på sig lite kläder och göra nytta kanske? Lekte bulltant igår, kanske borde leka städtant idag? Ja det tror jag bestämt!

Bullar i ugnen

Ojojoj, köket riktigt svämmar över av bullar! Vad har jag gjort? Vad ni än gör- få inte för er att baka ett par hundra bullar i en liten etta med bara en ugnsplåt! Detta gör jag inte om! Men det var lite terapiarbete och det behövdes. Och gissa om det luktar gott i lägenheten och trappuppgången! Mmmhmm!


Gårdagen var det jobb som gällde, och direkt efteråt duscha- äta- kalasa! Nu valde jag visserligen att vara nykter eftersom jag jobbade idag igen, men rätt käckt var det ändå. Lite väl blandat folk för min smak menmen. Runt tolv-tiden så var det den gamla vanliga visan, tittade mig omkring och upptäcker att jag är ensam tjej. Men jag klagade inte! Synd bara att det inte var några roliga pojkar där! Haha!
Fick en del sms av en som skulle kärleksförklara sig och tycka synd om sig eftersom han inte dög för mig, och det spelade visst ingen roll vad han gjorde för jag ville inte ha honom ändå. Fylleidioti kan man tänka då, men icke, karln var nykter! Suck! Får ta itu med det någon dag så det inte slutar illa. Hade ju varit tråkig om han slutade prata helt med mig.
Så fick jag givetvis ett samtal när jag precis gått och lagt mig, av en som var i krokarna och tänkte kika förbi en sväng. Det var synd! Bättre lycka nästa gång. Fullt upp just nu verkar det som..

Idag är planen alkoholförtäring i mindre mängd. Har ingen aning om var, när eller hur. Men törsten finns där. Får höra mig omkring och se vad som händer, om något händer! Annars hade det inte varit fel med en myskväll heller i och för sig.. Hmm får se vart det lider!


Helgens drinktips:
Tre apor!
Som ni ser på bilden så är det ett vitt halvtorrt vin, som faktiskt är gott. För er som dricker Black Tower så har ni en motsvarighet här. Lättdrucket och smaskens.
För fjollor så går det ypperligt att blanda med t.ex spite. Rekommenderas däremot inte att supa sig full på, med tanke på den låga alkoholhalten. Man hinner bli sjuk innan ^^

Sug och svälj, trevlig helg!

Grattis mamma!

Min älskade, underbara mor firar idag hela två vita år! Två år! Förstår ni vilken prestation det är? Jag tycker det är tillräckligt jobbigt att sluta snusa, med hjälpmedel, men det som hon (och min syster får inte glömmas!) går igenom är beundransvärt. Tack mamma för att du valde den vägen, det var fanimej inte en dag för tidigt ;)

Idag har jag varit ledig, och skulle gjort det.. Och det.. Och det.. För att inte prata om det! Men det jag har gjort är att åka till torp och handla lite på Maxi inför morgondagen. Ja, det var nog det jag har gjort idag. Sen har det varit dator, tv och lite småplock för hela slanten.
Fick ett roande samtal i morse:
"Linda, du vet toalettmannen?
-Jaaa..
-Han skickade mess nu och frågade efter ditt nummer, har inte han det redan?
-Haha jo, men det hade försvunnit från hans telefon på något mysko sätt..
-Ahaa, får jag ge honom det då?
-Nej! Låt honom kämpa lite till, det behöver han!"
Ett par timmar senare så kommer det ett sms från Johan, den jäveln hade kommit på hur man får tag i folks nummer! Eniro måhända? Haha! Kan bli intressant detta..

Nej om man ska försöka ta igen lite av allt man borde gjort idag? Renbädda sängen och dammsuga är ju inte för mycket begärt direkt..
Längtar till morgondagen, för då ska jag minsann på storslagna äventyr!

Viktigt med vikt?

Berättade för en kompis vad sjukgymnasten hade sagt angående min vikt, att gå ner hade inte varit att rekommendera för jag har idealvikten ur sjukvårdens syn. Varpå jag fick en snabb granskande blick och ett "okej"? Varför är skillnaden på normalviktig så stor när man jämför med den friska vikten och folks syn? Och alla olika sätt det finns att räkna ut det på då. Ett av dom värsta sätten måste ändå vara BMI. Det tar ju faktiskt inte hänsyn till nånting. Är du vältränad så väger du givetvis mer, och enligt BMI kan det ju vara så illa att du hamnar på fetma då, trots att din kroppsliga fettprocent kanske ligger på en lagom nivå eller t.o.m är för låg. Nej, skippa BMI! Det går fetbort! Sen finns det den tabben som jag gör, man ser sig blind på vågen. Och nej, vågen är inte heller rättvis. Det beror visserligen helt och hållet på hur många kilon man ska ner, vilken metod man har för viktminskningen och massa sånt. Nej tacka vet jag att kombinera mått med våg! Minskar du bara ett fåtal kilon på vågen, men märker stor skillnad i midjemåttet- då har du ju med all säkerhet gjort något rätt. Som till exempel ersatt fett med muskler och liknande. I slutändan gäller det att hitta det som passar en själv bäst och hitta den vikten man själv trivs i.
Jag tror ju innerst inne att jag är alldeles lagom, men så kommer det en kommentar då och då och det är klart att det är det negativa man lyssnar på. Mänskligt eller tjejfenomen?

Har passerat en snusfri månad med bravur, men shit vilka jobbiga dagar det har varit det sista. Suget har varit extremt, känt det ända ifrån tårna! Detta hade jag inte under några som helst omständigheter klarat på egen hand. Pratade om det i helgen också om hur jag blivit dom tidigare gångerna jag försökt sluta, innan jag upptäckte Champix haha. Vilka skräckhistorier! "Men så vet man ju ändå att du är en av dom gladaste som finns. Du är alltid glad när du är nykter, och det finns inga gränser för din glädje när du är full!" Haha tack Emil för dom orden! Finns till och med dom som säger att jag inte kan bli arg, men dom har INTE sett mig med nikotinabstinens. Ber folk fara och flyga till höger och vänster, för att i nästa stund inse att det var ju inte alls så jag menade, det var inte det jag ville. Dom som vet hur jag fungerar stannar trots allt kvar, för dom vet att det går över och jag snart blir mig själv igen. Sen finns det dom som tar mig på orden och försvinner, tror en och annan tackat för att jag öppnat dörren och gjort det så lätt för dom att försvinna...

Nu sitter jag här och samlar energi inför dagens jobb, gött trött men får skylla mig själv. Sitter man på chatten sent inpå kvällen istället för att lägga sig när kroppen säger till så får man ta det smällen. Fast jag behövde det, det värmde och stärkte mitt självförtroende. Tack så mycket :)
Något konstigt händer här, magkrämpor utan dess like och ett illamående som tvingat mig att rusa till toaletten några gånger. Champix eller håller jag på att bli dålig? Håller tummarna för att det är tabletterna för då går det snart över och jag kan jobba utan problem..

En månad!

När den här dagen är avklarad har jag lagt en hel månad som snusfri bakom mig! Wiiieee! I´m simply the best! Jefvlar vad glad jag är över detta! MEN något säger mig att det kan vara kämpigt när det väl är dags för att sluta med champixen, så snart är det väl dags att börja förbereda sig psykiskt inför det. Men en hel månad! Finner inga ord! Gott som faan är det!


Orkade inte lägga någon större energi i mobiljakten får jag skamligt erkänna, så precis som med min förra DVD så gav jag upp efter första försöket och åkte istället till Torp och skaffade mig en ny. Det blev en Nokia 6710 Navigator, fri navigering så jag kan hitta när jag är ute på äventyr i landet ;) Soft! Idag däremot förkunnade Sandra att hon hittat min försvunna mobil i bilen, bra faktiskt för då kan jag få alla nummer jag trodde hade gått förlorat :)






Nej nu är det väl hög tid att återgå till jobbet tror jag bestämt. Har en sån där underbar dag där jag jobbar från öppning till stängning! Love it! Eller inte.. Trött som en utarbetad slav och är väl inte på sådär jättetrevligt humör. Somnade på tok för tidigt och vaknade på tok för tidigt så det känns redan nu som att det är läggdags när som helst haha. Men så länge solen lyser och folk är trevliga så rullar tiden på! Sura gubbar och griniga kärringar är jag däremot allergisk mot idag!

Wild´n crazy

Okej, gårdagen blev inte som förväntat. Var på partyhumör hela dagen och ivrig att sätta igång. Jag och Rickard började med att bottna med ordentlig mat, sen skålades det. Folket kom och vidare vi for. Var massa trevligt folk hemma hos Tobban, men ack så lugnt och ack så segt det var. Spriten slank ner (och jävlar vad gott det var!!) men ingen riktig fylla infann sig. Aja, det slog att sitta hemma med hästlängder. Följde lite intriger med spänning men roligare än så blev det inte. Blev hemkörd och väl hemma upptäcker jag att mobilen är borta! Paniken stiger givetvis, mobil är svårt att vara utan. Mitt största bekymmer då var att nu vet jag ju inte vad klockan är.. Och mitt största bekymmer nu är hur jag ska komma upp till jobbet imorgon, mobilen är ju verkligen allt. Skit sam om jag inte har tillgång till nummer och kan nås hela tiden, det känns rätt gott faktiskt. Men hur ska jag vakna imorgon som sagt.. Får ägna dagen åt att leta efter den, om bara inte batteriet vore slut hade det varit lite lättare haha! Har visserligen bara två alternativ jag kan tänka mig och det är bilen jag åkte i och hemma hos Tobban. Hoppas på bilen för den är närmare :)

Nu håller en herre på att planera äventyr verkar det som, man behöver visst göra något galet när man har en svacka. Mina galna ideér blev dock inte godkända. Jag ser inte felet i att streaka uppför avenyn, backa med rutan full i imma, gå in på en GAIS pub och skrika IFK eller se hur många bord man kan dansa på innan man blir hårdhänt utslängd. Som om hans ideér var bättre- lapplandsresa eller åka till Tyskland och bara kika. Tss! Vad ligger det galna i det? Haha! Får spåna vidare på detta, om det blir som jag misstänker kommer det inte ske något galet äventyr i vilket fall som helst :)

Skål var det här

Grät mig till sömns igår, slocknade av ren utmattning. Vaknade några timmar senare av att jag hörde mig själv skrika, en mardröm givetvis. Den här gången vände jag mig till rätt person när det hände, en som fick mig att må bra, som fick mig att förstå att det jag drömde om aldrig skulle hända, en som kunde lugna ner mig och tillslut somnade jag om. Annars vänder jag mig till fel person, en som får mig att bli ledsen, en som skiter i vilket, en som inte förstår och inte vill förstå. Slut med det nu.Vaknade i alla fall till strålande sol! Och nu känner jag hur den värmer hela mig och det är så underbart. Känslan av vår och lycka är på topp! Hade det inte varit för att det pratas om mer snö hade jag begett mig ut och minsann gjort ett Ronja Rövardotterskrik. Så glad och lättad är jag idag. Det känns som en sten lossnat. Äntligen sjönk läget in. Aldrig mer. Det har jag visserligen sagt en gång innan, men det var så länge sen så jag hade mer eller mindre glömt bort det. Och alla fina ord och handlingar fick mig att sänka garden. Det händer inte igen. Men vad ska jag fördriva dagen med, tills det i andras ögon är "okej" att korka upp? Det är väl inte så många som tycker det är godkänt fyra på dagen heller visserligen, men bättre det än elva som klockan är nu! Är så törstig! Och grymt sugen på att grilla! Mmmm vilken toppendag detta kommer bli! Bara hoppas, hoppas, hoppas att champixen inte ställer till med för mycket problem idag! Nu när jag gått ner en halv mg i kvällsdos så kanske jag inte blir lika zombie när jag korkat upp som jag blivit dom andra gångerna.
Gottgottigottgott!

Helgens drinktips är en favorit i repris: P2!
3 cl vaniljvodka
3 cl Sourz Sour Apple
1 cl Roses limecordinal
Fyll upp resten av glaset med fruktsoda
Smaskens!!











Alcohol is not the answer, but it helps you to forget the question ;)

Morgonmål

Klockan är sju och jag sitter nu här och tvingar i mig frukost, det är inte min starka sida. Hur kommer det sig att en del utan större problem sätter sig ned och äter frukost på morgonen? Jag har hört att det finns dom som t.o.m är hungriga på morgonen? En annan tvingar sig upp, mår illa och fungerar inte alls. Frukost är det sista jag tänker på när jag vaknar på morgonen, men nu ett måste att tvinga i sig. Måste erkänna att kroppen fungerar bättre nu när jag tvingat i mig frukost i två veckor. Magen fungerar bättre och jo, svullnaden är på väg bort. När jag vaknar på mornarna nu så är den så platt och fin så, men sen framåt lunch ungefär brukar jag stoppa i mig något som är fel och vips- gravid igen!
"-Jobb eller skål i helgen?
-Du, vet du en sak? Jag är ledig i helgen så det blir ett hejdundrande skål! Vart, när och hur återstår att se.
-Så ska det låta!" Ja, det var inte svårare än så för mig och Tobban att inse att det ska förtäras flytande glädjerus i helgen, ser fram emot det. MEN sen jag började med champixen så brukar alkohol ha en sövande effekt på mig. Kommer bli intressant. Har dessutom min djävulska mensvärk idag, spännande! Finns stoooor risk att jag istället blir sängliggandes. Men det kanske går att vila idag efter jobbet och berusa sig imorgon istället. Vi får helt enkelt se hur helgen utvecklar sig. Jag är inte det som är den.

Tidsmaskin

När kommer tidsmaskinen uppfinnas egentligen? Just nu hade jag kunnat ge min högra hand för en! Allt som hänt och allt som fortfarande händer runt mig. Det finns så mycket jag hade velat få osagt, så mycket jag hade velat få ogjort. Hur hade det sett ut idag om jag sa så istället? Eller om jag gjorde på det viset? Varför gjorde jag egentligen sådär från första början? Det finns ingen hejd på tankarna som totalt vägrar sluta snurra runt i bollen på mig! Vad är det för fel? Vad är det som har hänt? När gick jag och blev så här känslig? Jag har aldrig brytt mig något större innan, vad är det som gör att det är annorlunda nu? Tror jag håller på att bli galen..
Nog om det!
Suttit och kollat runt lite, och det får nog bli en roadtrip till Eskilstuna för att hämta upp ett nytt litet tillskott till familjen. Har inte riktigt bestämt mig till hundra procent än, men jo, det drar starkt åt det hållet. Ska göra lite närmare efterforskningar först, och se om dom är så seriösa som dom försöker utge sig för att vara innan.
Nu ska jag se om jag hittar något att stoppa i munnen, börjar få kramp i käken av allt tuggande, men ja, än så länge ger det rätt effekt! Det går sakta men säkert nedåt på vågen så får sjukgymnaster och läkare säga vad dom vill haha! Men jag känner mig själv, jag går ner och är toppennöjd med vikten och kroppen, och då börjar man så smått unna sig det där goda lite oftare, tills det tillslut hör till vardagen och man är tillbaka på noll igen. Men det är det värt ;) haha!
Puss å hej, leverpastej!

Gravidmage

TRE VECKOR!!! Tre nikotinfria veckor har jag nu lämnat bakom mig! Så jävla stolt jag är över mig själv! Var i Munkedal hos sjukgymnasten för lite peptalk. Så gott det gjorde! Hon var mäkta stolt hon med, jag är en av dom få hon sett lyckas med så enormt bra resultat fort utan större problem haha, ett underbarn är jag. Vi gick igenom mina biverkningar av champixen, beslutet att gå ner en halv mg om dagen (kvällstabletten) tog jag ju helt själv, så jag var lite orolig, men eftersom jag mådde bättre på det sättet så tyckte hon att det var jättebra gjort.
-Viktuppgång?
-Nejnejnej, inte ett kilo! Jag försöker ju gå ner i vikt..
-Va?
-Ja, jag försöker gå ner några kilon, vill gå ner åtminstone fem.
-Det är inget jag vill råda dig till att göra. Ska du gå ner fem kilo så väger du för lite.
-Öööh nej det gör jag inte alls det! Och hör sen!
Varpå hon tog fram instrument och mätte mina handleder, knäna, tog längden och vikten och räknade ut att jag visst blir underviktig om jag går ner såpass. Men min mage då?? Min svullna, feta, äckliga bulldegs/gravid mage?? Det beror på din IBS och den kan du inte banta bort. Faaaan! Så jag ska satsa på att gå ner ett par kilo till för psykets skull. Men jag ska inte stressa fram det! Hon hade en hel föreläsning om hur min stress var relaterat till min mage. Ojojoj, tänk om jag bara kunde kommit ihåg hälften. I grund och botten gick det i alla fall ut på att stress ger tjockismagar haha! Så det enda hon kunde råda till var bra kost, försöka hitta avstressande hobbies (som promenader och liknande) och god sömn. God sömn? Ja, jo, det kan man ju drömma om. Och efter att ha hört henne prata om allt det här så insåg jag att jag ska börja lägga all min energi på att ta mig igenom sluta snusa programmet, tre veckor är egentligen ingenting gentemot dom tio åren jag har varit beroende. Så får jag se ut som jag gör under tiden. Vilket egentligen inte är så illa, men dom dagarna magen inte vill som jag vill så ser jag höggravid ut. Menmen suck it in!

Tårar av smärta

Usch, fy och megablä! Somnade vid tolv igår på kvällen, utan några större problem. Sen vaknade jag och kände att jag var våt i ansiktet, tårarna bara rann. Försökte resa på mig, men det gick inte. Då hade jag en sån jävla smärta bak i ryggen/skuldran så jag låg helt orörlig. Roligare sätt har man vaknat på! Efter många försök så nådde jag mobilen och såg att klockan bara var tre, helvete! Så där låg jag. Och ligga vaken på nätterna är inget bra, för det är den tiden på dygnet som tankarna börjar spöka, och gör saker och ting värre än vad dom egentligen är. Mörkret och ensamheten gör sitt just då. Man ska inte fatta några beslut baserat på dom nattliga tankarna! Att jag inte har lärt mig det än efter alla otaliga sömnlösa nätter! Dagen kommer och jag är starkare än någonsin förr, men det är en helt annan visa på nätterna.
Nu ska jag i alla fall försöka jobba efter tre timmars sömn, kommer bli spännande! Redbull och snus kommer ju inte på fråga heller. Idag avslutar jag min tredje vecka som snusfri! Det ni! Jag kan om jag bara vill! Det har dessutom hjälpt att trappa ner med en halv tablett på kvällen, illamåendet har gett sig! Det lilla jag mår illa på morgonen är inget att klaga på. Huvudvärken kommer och går, drömmarna är livligare men det är ingenting. Så nu är det bara att tuta och köra resten av behandlingen! Att jag inte får pigga upp mig med Redbull är för att det är tabu i mitt försök till viktminskning haha! Testar en ny metod sen en vecka tillbaka, äter och äter och äter och har tappat två kilo nu första veckan! Kommer inte gå lika bra resten av kilona som ska bort, men man får motivation att fortsätta när man får en så bra start. Nu är det inte många kilon kvar så är jag nöjd med mig själv. Då hittar vi ett annat fel och försöker göra något åt det istället, är det inte så det fungerar?

Ditt enkla svar på hur jag känner det sa allt. Ett "okej" var det jag fick. Jag vill inte ödsla energi på något som inte ger mig något alls, så jag har raderat allt. Detta gjorde jag i nattens tankar, kanske lite överilat, men här och då kändes det som att det var det bästa jag kunde göra. Jag tror att du har lurat oss båda från dag ett. Inte okej. Och med det tackar jag för mig just nu. Vara vänner hade fungerat, men mina vänner får jag träffa. Jag umgås med mina vänner. Jag har ingen halvtaskig sms-relation med dom. En dag kanske, när det är okej.. Men inte nu.

Nu strålar solen in genom fönstren, helt lovely! Så om man ska packa ihop och göra det sista innan det är dags att bege sig ner till jobbet! Måste få i mig något mer ätbart innan också bara. Att man kan gå ner i vikt när man äter hela tiden är för mig en gåta, men det funkar ju bevisligen! Ciao!

Love is in the air

Det känns lite så måste jag erkänna. Och nej, det har inte med någon kille eller dylikt att göra. Det är vårsolen! Värmer något enormt, som medicin för både kropp och själ för att ta till en gammal klysché.
Var på sånt strålande humör igår när jag vaknade, sjöng, dansade och bara dampade omkring och förstod att man kan ju inte vara hemma en sån fin dag. Så jag och fröken Lilja bestämde oss för att grilla. Zobban gillade ideén och Staffan hakade på. Grillspett! Faaan så gott!! Idag är det en lika vacker toppendag! Så jag ska försöka hitta på något mellan alla promenader med grannens hundar.

Castro- en av dom ohängda hundarna jag passar idag.. Säga vad man vill- vacker är han i alla fall!

Dag 25 på Champixen, och har 18 nikotinfria dagar bakom mig! Idag påbörjar jag min 19:e. Och det känns så jävla bra! Suget är där än, men det minskar mer och mer för varje dag, det är inte så påtagligt längre när jag har ätit och liknande. Nu har jag inte jobbat på en vecka så jag vet inte hur helgen kommer bli, men hoppas att suget håller sig borta där med. Mår så förbannat illa på kvällen bara av tabletterna, så jag funderar på att gå ner i dos på kvällen. Ta en hel tablett på morgonen och en halv på kvällen. Ska börja med detta idag så får jag se hur det artar sig. På måndag ska jag även tillbaka till sjukgymnasten för uppföljning och pepptalk. Det behövs faktiskt måste jag erkänna. Alla tankar om "varför slutar jag egentligen?" börjar komma. Detta trots att jag är nöjd med min prestation och att jag egentligen vet vad jag vill. Tröttsamt, men jag tror bestämt att det hör till!

Jag hatar att veta vad jag vill, men veta att jag inte kan få det. Jag kan inte under några omständigheter få som jag vill, och det får mig att vilja det ännu mer. Skadat? Tjejfasoner? Mänskligt? Sport? Trygghet? Ja, varför jag fungerar så får jag väl aldrig något svar på, men det kanske är dags att ändra beteende.
-Men Linda, vad är det killarna har gjort mot dig eftersom du är så misstänksam?
-Känner inte dig tillräckligt bra för att lita på dig och kunna berätta det.
-Litar du på någon?
-Nej, inte ens min egen mamma..
That´s me!

Pannkaka

Nu går det överstyr här känner jag. Började få ont i nacken igår, kunde inte ligga hur som helst, inte sitta och det smärtade när jag stod upp. Vaknar idag på morgonen av väckarklockan och känner att det inte har blivit bättre, snarare sämre. Gjorde ont ut i ryggen när jag gäspade t.o.m. Inte mer än att ringa till jobbet och säga som det var och stanna hemma idag. Har inte råd att stanna hemma! Behöver allt jobb jag kan få!
Ligger i soffan och inget bra finns på tv. Sätta på en film jag lånat av Retaard kanske? Ja varför inte! Men nej, nu gav ju DVD:n upp också! Jaja, då får jag väl köpa en ny då. Hittade ett nytt hemmabio-system på netonnet. Inte det jag egentligen vill ha, men med tanke på den begränsade ekonomin så får man ta det plånboken godkänner. Måste ju även köpa fyra nya sommardäck och massa sånt nyttigt. Jag vill inte vara med mer. Det är nu jag mer än gärna hade flyttat hem igen och haft ett bekymmer mindre. Men inte då. Det löser sig. Det löser sig alltid. Men gissa om jag vill trösta mig med snusen nu!
Apropå det firar jag idag två nikotinfria veckor! Det är fortfarande strul med mina recept, har inte fått den mängden Champix jag ska ha. Får ta det med sjukgymnasten som jag ska träffa om en vecka. Det är nog lättare att gå via henne eftersom det inte hänt något när jag ringt vårdcentralen eller pratat med dom på apoteket. Jag har några veckor till här hemma så jag ska allt klara mig ett tag till i alla fall :)